Det känns som att @parmy & @frimelle introducerar en mycket viktig nyans i sykofantidebatten med denna artikel. Jag är säker på att detta är mycket utmanande, särskilt i chatgpt-skala, men enligt min mening finns det ett sätt att hålla konversations-AI varm/empatisk/på något sätt smickrande samtidigt som man sätter tydliga gränser och omdirigeringar när det behövs (till exempel när besluten blir kritiska). Dessa är två olika samtalsaxlar som båda kan förbättras för maximal positiv effekt (båda emotionellt stöd utan att förstärka riskerna). Ett bra exempel på det i verkliga livet är våra hundar. De är väldigt smickrande men har samtidigt tydliga gränser/omdirigeringar (jag litar inte på att hundar ska bestämma vilken medicin de ska ta) vilket fungerar superbra. Vi är tidigt inne på dessa ämnen men mycket viktiga och intressanta samtal att ha för att maximera den positiva effekten av AI på världen!